Jag har under de senaste veckorna följt hur e-handlaren Dan Nilsson fått en allt sämre relation med sin bank Nordea. Dan lät Nordea ha hand om både hans privatekonomi som hans företag Retevo AB i vilka han säljer leksaker, prylar med mera på nätet.
Efter en hel del lidande så rinner droppen över för honom den 29:e Oktober med bloggposten Nordea suger där han berättar om all fördröjning i tjänster och brist på information han upplevt. Eftersom Dan är rätt rutinerad i sin kategori så hamnar inlägget ”Nordea suger” på plats nio när man googlar Nordea.
Den 12:e November skriver Dan att han äntligen har fått svar efter att ha kontaktat Nordeas kundombudsman. Dan frågar ”Så ni hanterar alltså min kritik med att be mig byta bank istället för att bemöta och åtgärda era fel?” och kundombudsmannen svarar ”Ja, i princip”. Detta leder till att Dan beslutar sig att skapa sidan nordeasanningen.se där folk kan skriva in hur de själva blivit felhandlade av banken.
Det tar inte slut där, utan igår (27:e November) skrivs ett inlägg på nordeasanningen.se från avsändaren ”nöjd kund” om hur bra Nordea är och att det är kunderna som är tröga. Det visar sig att detta inlägg är skrivet från en IP-adress tillhörande Nordea själva. Detta var något som även tidningen Metro Teknik snappade upp.
Jag frågar mig själv hur många kunder Nordea kan ha förlorat av allt det här, bara för att de valde att inte hantera en av deras viktiga kundrelationer. Det hade gått så mycket bättre med en inställning mer i stil med ”vi ska försöka fixa det här” istället för att flytta över ansvaret på kunders sida, sprida falsk information och orsaka en viral spridning av missnöje mot banken och varumärket.
Filmbranschen har ett antal olika knep de gärna tar till för att få dig att köpa filmen. Här får du reda på några typiska sätt som filmers marknadsföring kan riskera att lura dig på.
Med en trailer som är felaktigt ihopklippt eller missledande
En filmtrailer ska likt en vanlig reklamfilm sätta tonen för produkten, i det här fallet filmen och visa noga utvalda delar som ska locka publiken att betala för att se filmen. Detta kan lätt bli missledande om klippen som väljs inte är representativa för filmens tema eller handling eller om musiken och tempot inte heller passar med vad den slutgiltiga filmen innehåller.
Exempel: Filmen Jarhead som är ett krigsdrama som handlar om ett gäng amerikanska soldater under Kuwait-kriget. Trailern får filmen att framstå som en actionfylld krigsrökare med en del humor när den riktiga filmen är ett pratsamt drama där personerna aldrig får kriga på riktigt.
Med nya utgåvor
Det här ett riktigt girigt sätt som filmbolagen använder för att mjölka ur så mycket pengar som möjligt ur en film på DVD. Det kan släppas en special edition, collectors edition, directors cut, extended cut och så vidare av samma film där det enda som skiljer är några minuter i speltid eller lite extramaterial. Detta gör konsumenter förvirrade och leder till att de som redan köpt en utgåva känner sig lurade. Som om det inte vore nog kommer filmen sen på Blu-ray i lika många utgåvor.
Exempel: Watchmen theatrical cut DVD, The Director’s cut Blu-ray, The Director’s cut (Two-disc Special Edition) The Ultimate cut blu-ray.
Genom att säga att historien är baserad på ”verkliga händelser”
The Blair witch project använde en smart och nytänkande marknadsföring där flyers sattes upp med texten ”missing” och bilder på skådespelarna. Skådespelarna var i samband med biopremiären gömda för att öka tron att det man såg var ”på riktigt”. Detta var en smart packeterad lögn som inte alla filmers marknadsförare lyckas med lika bra med.
Ofta ser vi omslag och posters stoltsera med ”baserad på en sann historia” vilket för tankarna till att det man får se faktiskt är ett återskapande av något helt sant! Sanningen är att dessa filmer oftast är löst inspirerade av en verklig historia. Även om filmen är baserad på en sann historia så lär filmmakarna ha kryddat till den, glorifierat eller vinklat det så att det ändå blir mer fiktivt en historiskt korrekt.
Med kända namn som inte har så mycket med filmen att göra
Hur många gånger har inte en film försökt sälja in dig med ”från producenten av…” eller ”av de som gjorde…”? I filmbranschen är producenten den med störst makt på en filmproduktion och bestämmer över regissör, personal och finansiella uppgifter. En etablerad producent kan ge en indikation på att produktionen har kvalitet och har potential för att tjäna pengar men det är ingen garanti för att filmen är kul att se på eller kreativ, vilket främst är regissörens ansvar. En känd producent kan mycket väl ha pumpat in pengar i ett filmprojekt som en risig regissör har hand om och då regissören inte är så känd så är det producentens namn som placeras på affischen.
Ett annat sätt namn används för att sälja in dig och riskerar att lura dig är när en gammal bortglömd film marknadsförs med en person som på senare år blivit kändis. Vid nyutgåvan framhävs kändisens roll i filmen och det uppfräschade omslaget får det att se ut som en ny film.
Eller varför inte locka med ett känt namn fast skådespelaren i fråga bara är med en kort stund i filmen? Till exempel filmen Sky Captain and the World of tomorrow där Angelina Jolie bara är med några minuter men ändå är med på omslaget.
När man ska marknadsföra ett nytt rollspel som Dragon Age är den sociala länksidan Digg.com ett utmärkt val för många ur den potentiella målgruppen hänger där. Felet de marknadsansvariga för Dragon Age gjorde var att i princip ta över all reklam för några dagar sedan på delar av Digg. Besökare blev helt överösta i form av en störande Flash-bakgrund, flertalet bannerannonser och sponsrade nyhetsartiklar.
Det kanske inte är någon stor sak kan man tycka, men när dessa två artiklar för närvarande har respektive 2386 respektive 9741 ”diggs” och vissa i de hundratals kommentarerna skriver att de inte kommer att köpa spelet enbart för all störande reklam.
Detta är alltså ett exempel på hur man inte ska göra som Internetannonsör då det är ett sätt att irritera målgruppen och förlora många potentiella kunder samt skapa dålig publicitet runt spelet.
Idag fick jag ett brev på posten från Domain renewal group vilket fick mig att lyfta på ögonbrynen för att det är inte några som jag har haft något att göra med tidigare. Extra konstigt var det för att det handlade om ett domännamn som jag förnyade för några dagar sedan genom webhotellet One.
Domain renewal group ville att jag skulle förnya denna .net-domän genom dem och på så vis flytta över domänet och tjänsten till dem, plus till ett överpris dessutom (28 € för ett .net-domän – skojar du med mig?).
En snabb sökning på Google avslöjar direkt Domain renewal groups mer tvivelaktiga affärsmodell. Förutom att du får betala överpris för ditt domän så förlorar du de tidigare inställningarna och jag skulle gissa att det blir krångel om man som jag har sammankopplat mitt domän med webhotell.
Vad domain renewal group gör är att de söker igenom WHOIS-databaser med domäner som är på väg att gå ut och därefter skickar ett dyrt brev från Jamaica i New York till domänets ägare med detta kalaserbjudande. De som inte tittar så noggrant riskerar att bli av med både pengar och inställningar, så om du får ett brev från Domain renewal group – släng det!
Idag tänkte jag bjuda på snygga förpackningar från fyra Svenska företag som du dessutom kanske inte visste är just Svenska från början. Kommentera gärna vad du tycker!
Santa Maria kryddor
Santa Maria
är ett gammalt Svenskt familjeföretag grundat 1946 och som nu finns i hela Europa. Santa Marias kryddburkar känns däremot långt ifrån gamla med sitt rena och färgstarka utseende som får kryddorna att bli lika mycket en inredningsdetalj som smakhöjare i köket.
Recipe for men
Att utforma kosmetika och parfymer med blinkningar åt medicin och läkemedel har med framgång använts tidigare av bland annat Chanel, men den mest klockrena varianten är Svenska Recipe for men.
De har tagit det steget längre och har både ett namn och utseende som ser ut att vara från Apoteket den dagen läkemedelsverket släpper lös tyglarna lite. Recipe for men:s förpackningar har den där typiska klisterlappen som återfinns på receptbelagda läkemedel och kommunicerar på ett kraftigt sätt produkternas ”helande” effekt.
WESC Bongo-hörlurar
Förutom att ha ett roligt namn på produkten har Svenska streetwear-märket WESC’s Bongo-hörlurar en snygg förpackning. Förpackningarna ser lite lyxiga ut som för Apple’s iPod och det skulle precis som med Apple’s förpackningar, ta emot att slänga en Bongo-förpackning i återvinningscentralen.
BRIO
Svenska BRIO förknippar du nog som jag med träräls och de där svarta hundarna som rullas och andra barnleksaker. BRIO gjorde nyligen en renovering i princip all kommunikation och delade även upp produkterna i mer moderna underkategorier. Kvar finns fortfarande trärälsen och de svarta hundarna, men till det har dem lyckats fixa snygga och färgstarka förpackningar, butik och hemsida vilket lett till nomineringar av guldägg.
Jag heter Thomas Dahlquist, är 36 år gammal och bor i Stockholm. Jag har en kandidatexamen i Reklam och PR och jobbar sedan 2013 som frilansande webbutvecklare/digital designer i mitt företag Thomas Design. Jag hjälper små- och mellanstora företag och byråer främst med WordPress-utveckling och WooCommerce e-handel, men även annat inom webbutveckling och digital design.
Det här är min blogg där jag skriver om intressanta saker inom webbutveckling, marknadsföring, design, SEO och även ger lite tips och guider ibland inom de ämnena.
Behöver du hjälp med en hemsida eller annat i ditt företags marknadsföring? Jag är öppen för förslag om olika typer av konsultering/frilansuppdrag inom webbutveckling, design och marknadsföring.
KONTAKTA MIG
Denna webbplats använder cookies för att se till att du får den bästa upplevelsen. Om du fortsätter att använda den här webbplatsen kommer Thomas Design förutsätta att du godkänner detta.OKMin policy