Jag brukar rätt sällan läsa längre artiklar på nätet, men denna spännande artikel på Wired:s hemsida var ett undantag, med lite vibbar av Bourne och Neil Strauss bok ”Emergency”.
Flera månader i förväg planerade Amerikanen Evan Ratliff vad som sedan skulle bli en lång artikel i Wired och en stor händelse på nätet. Evan skulle se om han kunde lyckas försvinna i en månad utan att någon skulle hitta honom. Han bestämde med Wired som följde hans experiment, att den som hittade honom skulle få en 5000 $ belöning. Evan skulle även få ett antal uppgifter av tidningen som han skulle klara av mot belöningar.
Efter starten den 15:e Augusti 2009, började massvis med att engagera sig och hjälpas åt för att hitta Evan. Information postades främst i Twitter-kanaler och Facebook-grupper.
Hur gjorde Evan Ratliff för att försvinna och ständigt komma undan?
– Han rakade huvudet, färgade ansiktshåret och skaffade skäggväxt, färgade linser och glasögon.
– Han skaffade en påhittad identitet med ett nytt namn med hjälp av förbetalda kreditkort, fejkade visitikort och förbetalda presentkort.
– Han skapade nya Facebook och Twitter-konton för sin nya identitet.
– Han tog bussen mellan olika stater då den inte kräver uppvisande av legitimation och inte är så välbevakad.
– All hans Internet-trafik tunnlade han genom Tor (anonymt nätverk) och med en uppsatt VPN (virtuellt privat nätverk) till hans kontor i Las Vegas.
Privatpersoner letade på bilder från bevakningskameror, extraherade IP-adresser från hemsideloggar, stirrade på människor på gatan och ringde samtal ända tills Evan till slut hittades den 8:e September.
Denna historia får en att inse hur lätt det egentligen är att bli hittad i dagens digitala samhälle. Om ett antal privatpersoner tillsammans kan hitta en man, hur snabbt lär det inte ta för myndigheter med lite resurser och befogenheter?
Lämna ett svar