Postat av under Design.

Gatukonst av den kände artisten Banksy

Här kommer en analys jag gjorde till kursen ”Marknadsanalys” som jag hade förra terminen på universitetet. Tidigare har ni kunnat läsa om vad jag trodde om Framtidens Datorspelande.

 

Vad är gatukonst?

Street art eller gatukonst som är den föredragna benämningen utav vissa av dess utövare, är ett vagt begrepp för en kultur där i princip vanliga människor förmedlar sina åsikter, känslor och artisteri genom att integrera olika typer av konst i vardagens miljöer.
Jag har länge varit lite nyfiken på gatukonst och vad det är för typer av människor som ligger bakom den, men det är inte förrän nu jag börjar få en liten inblick i vad det handlar om. När jag hör ordet gatukonst tänker jag i alla fall på klistermärken, spray efter mallar och olika installationer som har den vardagliga omgivningen som ”staffli” eller ”scen”. De vanligaste uttryckssätten verkar vara med klisterlappar, spray efter mall eller stencil och upptejpade papperslappar.

Efter Billy Ehn:s föreläsning och att jag läst delen med kulturanalysens strategier i hans bok ”Kulturanalys” bestämde jag att jag behövde lite fler infallsvinklar på kulturen jag valt att analysera.
I mitt fall så ställde jag några frågor till utövare av gatukonst på internetforumet ”Flashback Forum” som har en särskild avdelning kallad ”Grafitti och Street art”. Till min förvåning så stämde de tendenser till mönster jag fick fram i svaren från de sex personerna som svarade ganska bra med vad jag trodde innan. 

Människorna bakom gatukonst

Om jag ska utgå från svaren på forumet och generalisera lite verkar den typiska utövaren av gatukonst vara en icke-troende man i övre 20-årsåldern med lutning åt vänstern på den politiska barometern. Mer än så har de nog inte gemensamt, kanske att de har lite liknande inställningar till regler och ideal, men det är inget som jag grävde djupare efter. Gatukonsten blir ett sätt för utövarna att kommunicera med likasinnade men även med utomstående människor och om allt går rätt till, få dem att se att det finns två sidor av myntet. Ofta handlar det om samhällskritik, politisk satir, poesi eller bara något som helt enkelt ser snyggt ut.

Gatukonsten kan ses som en reaktion mot den gråa arkitekturen som växte fram efter 1960-talet med flera miljonprojekt, särskilt i storstädernas förorter. Om konsten är riktigt snygg och smart integrerad i omgivningen kan det liknas med blommor i asfalten. En beståndsdel i kulturen verkar också vara att de som är intresserade av gatukonst finner nöje i att aktivt försöka hitta olika konstverk som t.ex. visats på en hemsida, ungefär som att leta påskägg eller små skattgömmor i vardagen. 

Gatukonst som grupptillhörighet

Gemenskapen inom kulturen är en ganska anonym sådan där utövarna ibland bara känner till andra konstnärer genom vad de har gjort och med deras smeknamn eller ”tagg”. Utövarna hittar bl.a. varandra och bilder på verken på olika forum eller hemsidor. Det faktum att gatukonst ofta sker olagligt och att det är en ganska anonym och sluten krets så blir det nog en lite lätt ”vi mot dem”-gruppering. Konstnärerna identifierar sig och känner tillhörighet med de andra kämparna och minskar tron för samhällets normer och regler.
I och med att kulturen är en rätt så anonym sådan kan människor med olika bakgrund, ideologier, kön och ålder få någonting gemensamt genom sin konst då de i vardagen kanske inte skulle komma så bra överens.

Inom gatukonsten verkar det inte riktigt finnas någon särskild hierarki bland utövarna. Däremot verkar det som att de som är väl etablerade och har blivit erkända som duktiga har lite högre status än nykomlingar vars taggar ingen har hört talas om tidigare.
Likt graffitin blir gatukonsten också ett sätt för dessa att synas och bli lite kända inom en mindre krets- varje gång deras tagg syns vid ett verk på en plats blir det ett slags ”här var jag”, en liten bit i historien. Att ”lyckas” inom gatukonst fungerar dock inte riktigt på samma sätt som med t.ex. konsten man finner på vanliga konstgallerier. Jag tror inte riktigt att det är något utövarna strävar efter. Ett exempel på en gatukonstnär som blivit känd för allmänheten är britten med smeknamnet ”Banksy”. Han har med sin fina och provokativa gatukonst blivit världskänd och har fått sin konst sålda på auktioner till kändisar för hundratusentals kronor. Banksy kan då anklagas för att vara en hycklare då hans konst kan uppfattas som kritisk mot det kommersiella.

Rätt eller fel?

Några av de som svarade på mina frågor valde att göra detta i form av privata meddelanden eller så uppgav de inte exakt ålder i tråden. Om det är för att slippa att eventuell polis eller andra använder information som pusselbitar för att länka ihop dem med en viss ”tagg” vet jag inte.

Inte helt sällan håller utövare av gatukonst även på med graffiti eller har gjort det tidigare. Likt graffiti som gatukonst är nära besläktat med, är mycket av gatukonsten mer eller mindre olaglig. Därför händer det ofta att utövarna ger sig ut på nätterna i skyddet av mörkret för att sprida sin konst och inte bli ertappad. Däremot kan viss gatukonst på sin höjd ses som illegal affischering då det kanske bara handlar om klisterlappar eller upptejpade pappersbitar. I och med att det inte är en så värst laglig kultur kan det likt graffiti locka till sig spänningssökande ungdomar som är ute efter en kick.

Jag själv är lite dubbelt inställd till om gatukonsten är ”rätt” eller ”fel”. Jag tycker inte den riktigt skadar någon om den sätts upp på allmän plats och på ett smart sätt livar upp den gråa tillvaron lite. Men om det handlar om några fula klisterlappar med t.ex. guerilla-reklam för en hemsida som sätts upp på någon toalettspegel eller så tycker säkert många andra likt jag att det bara förstör. Många gatukonstnärer verkar dela en likadan sorts hederskodex som graffitikonstnärer att de inte målar eller sätter upp saker på privat egendom som bilar eller bostadshus- fast det sker tyvärr undantag.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.